Måndag 1/11-99
Dags att vända blad i Intresseklubben igen. Det är otroligt vad fort tiden går. Jag tycker nyss att jag började med det här, att skriva Intresseklubb, och nu har det gått över två månader. Jag kom precis ihåg att jag för JÄTTElänge sen, i september, beställde plats på Passagen, men jag har inte fått nåt lösenord därifrån? Det funkar ju inte med det lösenord jag själv angav på ftp-servern, eller gör jag något fel?
Undrar om jag ska vara lite poppig och ändra färg här när jag byter månad? Fast å andra sidan gillar jag det här gröna. Fast å tredje sidan gillar jag inte att andra har färgglada sidor när jag ska tjuvläsa dem på jobbet. Fast å fjärde sidan, vem vill läsa om det ser ut som ett Word-dokument? Jag skulle nog tröttna själv. Dilemma, dilemma.
I fredags utsatte jag mig för kvinnligt självplågeri: benvaxning. Alla som har provat räcker upp en hand. --- Visst gjorde det ont? Om ni inte har provat kan ni öva sålunda: Tag ett riktigt klistrigt plåster. Klistra fast det där du har mycket hår och är lite lagom känslig. Tryck fast det ordentligt och RYCK bort det. Upprepa 77 gånger.
Vad gör man inte för konsten? 250 spänn kostade det också.
Mats ska följa med en transformatortransport på båten till Hamburg. Jag vill också! Fast jag ska ju å andra sidan till Tanzania. Men tänk dig en resa på en båt där man inte kan göra nånting annat än att läsa böcker. I tre dagar! Underbart! Ingen idé att man har dåligt samvete för att man inte gör något, för det finns inget att göra. DET vill jag också.
Tisdag 2/11-99
Jag föreslog för släkten idag att vi ska skaffa egen domän. Åtminstone två nappade ordentligt, Gunnar och Peter. Så jag började kolla. Det verkar som att det kostar ungefär 1500 kr + moms att fixa det. Jag upptäckte att .com var upptaget(?!), men när jag försökte kolla upp det så fanns det ingen information. Man har ju hört talas om folk som köper upp domännamn för att sälja dem vidare sen, men vem kan räkna med några affärer på ett namn som innehas av en handfull människor i världen? I och för sig är det väl de namnen man KAN tjäna pengar på, men hur stor är sannolikheten att man hittar ett sånt namn som vårt och köper det och att familjen ifråga vill köpa det av en?
Det måste vara nåt fel bara, tror jag. Men å andra sidan behöver man ju inte bry sig så mycket om det, det finns ju andra domäner.
Sen sägs det ju att det inte är någon som äger internet, så hur kan man då betala någon för att få använda sitt eget namn? Det är ju som att köpa mark på månen. Vem äger den nu, vem är det som ska ha pengarna? Idiotiskt!
Nåja, nån gång i framtiden när vi får tummen ur, så kanske den här sidan flyttar till egen domän. Tjusigt va'?
Nu har jag förresten fixat till min "mirrorsite" för Intresseklubben. Så nu, innan BIP är nere, kan ni lägga den här adressen på minnet: http://hem3.passagen.se/intresseklubben Snygg färg gjorde jag också. Annan än här. Det blev så avancerat att hålla ordning på länkarna när jag körde samma färg, så nu får ni finna er i att det är annat där än här. Texten är dock densamma, om jag orkar uppdatera där varje dag, då måste jag ju köra ftp-programmet två gånger. Är det stopp här så är det klart jag kör där, det är ju därför jag har skaffat plats på Passagen.
Onsdag 3/11-99
Jag undrar när jag ska få energi att vara riktigt ambitiös? Det finns så mycket som man skulle kunna göra åt Firman, men jag orkar bara dra lite här och lite där. Hela projektet består av "det där skulle varit gjort för två år sedan". Och så är det inte gjort för två år sedan, och de som jobbade med det för två år sedan är alla borta med vinden. Vi är ett gäng "rookies" som ska få allting att gå ihop på slutet, och slutet närmar sig med rasande fart. 7/5-00 ska hela anläggningen lämnas över till kund. Det enda som går bra just nu är site-arbetena. Och det är ju en himla tur att det går bra där, det är de som kan fixa bonusen för forceringen av första aggregatet åt oss. Dessvärre är turbinleverantören försenad, tre veckor, men förhoppningsvis hinner de ta ifatt det innan igångkörningsstarten den 23/11. Det lutar åt att jag åker den 20/11.
Gunnar åkte tillbaka till USA idag. Han ska till båda ställena igen, Kentucky och Ohio. Det hade ju inte jag fattat, jag trodde han bara skulle till Columbus (Ohio). Lika bra koll som alltid :-/ Han kommer i alla fall hem den 15/11. Det är ju huvudsaken att jag vet det. Det är minsann inte alltid (snarare nästan aldrig) man vet hemresedatum på hans resor.
Ah, jag har tvättat också! Det är så unikt så det förtjänar en anteckning i Intresseklubben, särskilt som jag var så senil att jag glömde ha i tvättmedel i den ena maskinen. Det VAR visst länge sen jag tvättade. Och ännu längre sen jag gjorde något åt den tvättade tvätten. Vika och stryka och sånt alltså. Allas kläder är slut, utom mina. Undrar vem som har mest kläder? Det är Den Eviga Jakten På Strumpan varje morgon numera. Dags att ta krafttag mot släpphäntheten här tror jag. Men som vanligt finns det ju så mycket annat kul att göra. Skriva Intresseklubb till exempel. Eller läsa böcker. Eller titta på TV. Eller spela Baldurs Gate. Eller hacka släktforskning. Det är ett projekt för ensamma kvällar.
Jag har fått klagomål (?) på bakgrundsfärgen här, så jag tänkte prova med en lite mildare. Vad tycks? Attans äcklig färg blev det här hos mig i alla fall. Gröngulbrun :-/ Men kanske inte lika skarp. Jag har märkt att den här gröna jag kör med (på alla andra sidor, till exempel Stickskolan), den ser bra ut här hemma, men på jobbet är den illgrön.
Torsdag 4/11-99
PLC-historien verkar det inte bli nån ände på. Nu säger de schweiziska bröderna att det antagligen inte finns några frekvenser att koppla in sig på och vi har lovat kunden att fixa allting så det ska fungera. Undrar om vi någonsin får nån rätsida på det där. I början på veckan kändes det som att det kanske skulle lösa sig, men nu är vi nästan tillbaka på ruta 1. Suck och stön.
Man får göra många konstiga saker som projektledare på Firman förresten. Jag skrev ut en köpanmodan på en generator till en Nissan King Cab. Kanske skulle beställt en fläkt till gammeln samtidigt...
Lunch på Varvet med Lindholm igen. Det var lika kul som sist fast med bättre väder. Solen glittrade över vattnet medan vi pratade om våra respektive egenheter, asgarvade och kom fram till att ingen av oss var klok. Unikum!
Hört vid bordet bredvid: Servitören: Vad får det lov att vara att dricka till det? Gästen: Vatten, tack. S: Pratar vi vanligt vatten eller Raam-lösa? G: Ramm-lösa heter det, sa gästen messerschmittigt med skånsk brytning (!). Raam-lösa är en damcykel. Vi höll på att bryta ihop.
Jag och Lasse skulle ha pratat projektgenomgång på eftermiddagen, men det blev inget av med det. Istället åkte jag till frisören och klippte (lät klippa heter det) de små liven. Jag trodde det skulle bli gråt och tandagnisslan åtminstone från Ylva, eftersom det var första gången hon gick till en frisör, men hon skötte sig exemplariskt och fick beröm för sitt vackra hår. *stolt moder*
Fredag 5/11-99
Idag har jag lyckats få iväg en utökad förfrågan till våra före detta bröder i Norge, på PLC:n, ni vet. Undrar om de tänker ge nåt pris med så hårda villkor som vi har. Till exempel att lämna fast pris på montage och idrifttagning av ett utbyggt existerande nät daterat anno dazumal.
Kvällen tillbringades i soffan med de små liven. Jag håller på att lära dem uppskatta livets goda. Bra TV, god mat och levande ljus på bordet. det tycker de är jättemysigt. Tycker jag med, men ännu mysigare vore det om man hade någon att skåla med.
Vad är det som gör att man gillar vissa människor och avskyr andra, bara man träffar dem? Själv är jag oerhört snabb på att bestämma mig för om jag gillar eller ogillar folk. Statistiskt tar det väl tre sekunder har jag läst. Jag bestämmer mig nog på en sekund. Till gemene mans försvar ska väl sägas att första intrycket av det flesta människor är högre eller lägre grad av jaha-upplevelse. Sen finns ju ytterligheterna, när man direkt vet att det här är nån jag trivs med, som jag kan slita på till livets slut, eller motsatsen: Den här människan står jag inte ut att vara i samma rum som ens i fem minuter.
En del säger att det är personkemi, andra att det är ödet. Åter andra hävdar stjärnorna eller feromoner (doftämnen). Det finns en vetenskaplig teori bakom det också. Det skulle vara som så, att om man attraheras våldsamt av någon, så skulle det innebära att ens respektive immunförsvar var så genetiskt olika varandra som möjligt. Om man blandar immunförsvar genom att blanda sina gener skulle det ge större chanser till en livskraftig avkomma och alltså skulle arten ha större chans att överleva. Det innebär att om man är släkt så har man ganska lika immunförsvar och tänder inte på varandra feromonmässigt. Det verkar ju väldigt ändamålsenligt för naturen, att man inte tänder på den som man är släkt med.
Samtidigt verkar det rätt trist att det liksom ska bestämmas av kemiska föreningar. Jag tycker teorin om stjärnorna är mycket mer eggande och angenäm att tänka sig.
Lördag 6/11-99
En svensk allhelgonadag. Vi "var på graven" som mormor alltid sa, innan hon hamnade där själv. Dagen har varit precis som en allhelgonadag ska vara i Sverige. Råkall, grå, duggregn som inte ens ramlar till marken utan stannar i luften, så man själv får gå in i vattendropparna. Hela släkten var med. Jag, Erik och Ylva, mamma, Anders, Eva och Evelina. När vi gått rundan till mormor och morfars grav, minneslunden och Gunnars farmor och farfar så gick vi in i kapellet och tände varsitt ljus. Det var vackert därinne med alla ljusen. Högmässa hölls på finska, men det hindrade inte att vi stannade en stund. Prästen varvade med svenska så man visste vad det handlade om. Och så sjöng de vackert. Även om man inte förstod orden. Jag fick dra de små liven därifrån. Hade vi varit där själva så kunde vi ju ha stannat, men jag hade ju syskon och moder som var kaffesugna utanför.
Efteråt kaffe hos Eva och Greger. Jag fick reda på att Eva skulle vara själv ikväll och bjöd hem henne för att äta med oss. Återigen trevligt att ha middagssällskap som man inte behöver tjata på.
Det har varit en långsam dag, däremot inte långtråkig.
Söndag 7/11-99
|
|
Idag har vi inte heller gjort mycket alls. Vi har haft en ganska lugn helg. Det enda de små liven kan komma på att göra själva är att titta på TV eller spela dataspel. Jag tröttanade på det och stängde av TV och dator så de skulle få lov att hitta på nånting att göra alldeles själva. Det gick inte nåt vidare. Framåt eftermiddagen tröttnade jag och föreslog att vi kanske skulle sy nånting tillsammans. Kasperdockor ville de sy. Så fick det bli. Det blev till att knepa och knåpa och designa hur de skulle se ut. Tyg till kläder fick de välja själva. De blev faktiskt ganska bra. |
Måndag 8/11-99
En sån där förskräcklig dag då jag varit tvungen att JOBBA igen och inte ens hunnit med mina dagboksfavoriter. Om du undrar vilka det är så kan du få gissa bland språngbrädans knappar. Språngbrädan är Tiinas excellenta guide till vidare intressant läsning på nätet. Läs förresten hennes egen dagbok också!
Jag har utan tur och ordning skrivit tiduppgift för förra veckan, uppdaterat tidplanen för projektet som inte ens är mitt, varit på långlunch, tittat på film från projektet som ÄR mitt (längtar att åka ner, NUU), pratat med site fem gånger, bokat hotell, bokat biljetter till mig själv och en konsult som åker ner nu på fredag, jagat en generator till en bil (ja, det ingick i jobbet), fixat dokumentation för att hålla kurs i operatörsstation, beställt färgpatroner, programvara, planerat handbagage-papper till site managern som också åker ner på fredag...
Väl hemma tog jag emot mina varor jag hade beställt från Spar-Inn. De hade levererat konstigt ska jag säga. Jag hade beställt två broccoli-och baconpajer, men fick istället en skaldjurspaj och en kartong Crispies, alltså lite större variant fiskpinnar. Jag hade beställt en platta Spendrups 2,8% och fick en platta Falcon 3,5%. Jag hade beställt två paket köttfärs, fick två, men betalade dubbla priset fast det stod att de levererat en. Jag fick en burk majskorn jag inte hade beställt. Jag har inte bestämt om jag orkar klaga. Det ska vara för den där köttfärsen då, men å andra sidan fick jag alla de andra grejerna utan att betala. De måste vara knäppa. Och när jag tänker efter så är det ju faktiskt måndag. Aldrig förut har jag fått fel grejer när jag beställt via nätet. Jag rekommenderar det varmt. I Västerås finns två varianter att använda: Spar-Inn och ICA Grytan. Jag gillar faktiskt ICA Grytan bättre, deras site är bättre uppbyggd och man kan beställa en drickaback till exempel. Dessutom betalar man med ICA-kortet. Spar-Inn är billigare och har billigare hemkörning. Men å andra sidan kanske det är lotteri vad man får :-)
Onsdag 10/11
Jag har haft besök från Finland hela dagen. Vi har diskuterat fjärrkontrollösningen i Ubungo Grid Control Centre. Det var ett givande möte, men min stackars hjärna klarar inte av alla pollningstider, redundanta linjer på 200 Baud, klocksynk, GPSer, transparenta transitfilter, IEC-protokoll jämfört med RP570, signallistor och skärmbilder. Ska man behöva utsätta sig för sånt som projektledare?? Hallå, tänk på att jag är administratör!
Mitt livs första kvartssamtal har jag haft också, som förälder. Förälder, förresten, låter inte det gammalt? Det skulle pratas om de små livens utveckling och uppträdande och allmänna attityd. De fick i alla fall inga betyg. Konstaterades att sonen inte har något tålamod och är allmänbildad. Dotern är envis som en röd gris och konstnärlig. Alltså inga direkta nyheter. Men det hade jag inte väntat mig heller. De verkar ju trivas bra hos sin dagmamma. De brukar ha Mulle och de simmar och pysslar (tur de gör det där, jag avskyr sånt, skulle aldrig falla mig in att pyssla hemma med flirtkulor och sånt) och bakar och allt möjligt, men hon sätter inte aktiviteter i händerna på dem jämt, utan låter dem få lov att hitta på något själva också. Det tycker jag är bra.
Vid kvällsmaten gick sonen ifrån (han har inte tid att äta heller) "Ska du inte ha mer mat?" frågade jag. "Nej" "Då tar jag din kyckling" "Jag kan ge den till dig" "Nej, jag kan ta den själv" "Du är ju precis lika envis som jag och Ylva, mamma!"
.... Mållös moder. Vad svarar man på sånt?
Torsdag 11/11-99
Ojje! Håller nästan på att glömma bort att skriva Intresseklubb! Det beror på att jag inte på hela veckan har haft tid att läsa mina dagboksfavoriter på jobbet, så jag gav upp och började läsa dem hemma. Det värsta är att jag inte har samma bokmärken hemma som på jobbet :-/ så det har tagit en stund att leta sig fram. Språngbrädan är såklart en bra väg. (lite reklam igen)
Jag började dagen hos tandläkaren. Jag har ont mellan två tänder på ett mycket väl definierat ställe och har haft så länge. Sist jag var hos tandläkaren hittade han inget fel och var knäckt över det, så idag gjorde han undersökningen gratis (!) Tandläkarna har förresten börjat anpassa sig till verkligheten. Jag hade tid 7.10. De har öppet 7-19 på min folktandvård. Det tycker jag är jättebra! Det var fortfarande inget fel på tänderna. Det enda han kunde se var att slemhinnan runt roten såg stressad ut på röntgenbilderna, och det skulle tyda på att tanden var överbelastad. Jag visste inte ens att tänder hade slemhinnor. De växer dessutom upp i bihålorna, tydligen inte bara på mig :-/. Inte underligt att man får ont i tänderna när man har bihåleinflammation då. Han frågade om jag stressade mycket och om jag biter ihop mycket (av stress, ilska, frustration?) Sen slipade han emaljen så tandmolekylerna dammade omkring. Får väl se om det blir bättre. Jag har ju ingen högre lust att gå till en tandläkare i Tanzania...
Idag skulle Bengt Sitechef komma på besök, han åker ner till Kihansi imorgon bitti. Innan han kom skulle alla papper på hans handbagage fixas, och biljetterna till konsulten vi ska skicka ner samtidigt. Lasse hade bokat möte 11-13 (fasansfull tid), men det blev veto mot det och helt plötsligt blev det till att rusa på lunch klockan 11 för att man skulle hinna få någon lunch före 12, då vi bestämde att starta mötet istället. Det var förresten en himla tur att vi gjorde så, för sen satt vi i möte precis hela eftermiddagen. Och inga konsulbiljetter kom och inga biljetter till finnen som stannat sen igår kom och mat till tjejkvällen imorgon skulle jag beställa och delta i ett annat möte skulle jag, alltihop medan jag satt i montagemötet.
Kihansi Falls är numera historia. *snyft* Igår klockan 13.00 lokal tid stängde man dammluckorna och fallet "is no more" "this is an ex-waterfall". Så nu kommer man inte att kunna sitta på verandan på klubben på kvällarna och titta på fallet. Sånt är sorgligt.
Lördag 13/11-99
Vojne, vojne, nu har man då festat så det räcker för det närmsta halvåret i alla fall. Två gånger på två veckor. I morse var det tungt. Alltihop började igår, på jobbet. Ett gäng tjejer hade tagit initiativ till en tjejkväll med bastu. såklart man ställer upp på det! Det var inte klart med barnvaktandet förrän på torsdagen, men det löste sig. Allrakäraste syster ställde upp. Igen. Känner att jag har en hel del barnvaktskvällar att ställa upp på när Evelina blir lite större...
I alla fall så bastade vi, mmm vad det är skönt! Och så kom det en dam och pratade om friskvård. Att man ska rita siffror i luften med näsan när man setat vid skärmen ett tag. Det funkade faktiskt ganska bra. Hon betonade också att man ska lära sig att njuta av livet för att må bra. Göra nåt oväntat, vägra göra något väntat, gå barfota i regnet, äta efterrätten först, älska i höet, vägra borta tänderna varje kväll, se humorn i din vardag, skratta mycket. Sen åt vi och drack en massa vin, och så åkte vi på Oliver Twist. Det var en kul kväll.
Mindre kul morgon. Som tur var steg de små liven inte upp förrän halv åtta, och lät mig ligga kvar till nästan nio. Det är bra att lära barn att hantera videon redan vid tidig ålder. Framåt eftermiddagen började jag kvickna till, så då var vi ute och grejade i trädgården. Och så har jag tvättat. Och spelat Baldurs Gate såklart! Det var jobbigt i Bandits Camp, men det gick det också, med lite tur. Nu är det nog bara Cloakwood kvar innan jag får komma in i staden. Det kommer att bli en upplevelse. Jag fattar inte hur man ska komma ihåg var man har varit och inte, men det är ju sen det.
Ikväll ska jag nog titta färdigt på Den där Mary. Attans fånig film hittills. Vi får väl se om den bättrar sig.
Söndag 14/11-99
Fars dag. Vi har varit i Skultuna och firat svärfar. Jag har ju ingen egen, och de små livens är ju kvar i USA. Fast man kunde ju börja undra. Telefonnumret han gav mig gick ingenstans alls och när jag fick nytt nummer av nummerupplysningen så fanns det ingen Mr Vabulis där. Det beror väl på att jag inte har fått nåt nummer till Mrs Vabulis 2 :-) Han ringde i alla fall nu för en stund sen och han kommer hem på tisdag, åker därifrån imorgon. Tre dagar får vi tillsammans innan jag åker. Så kan det gå.
Jag såg färdigt Den där Mary igår, och det VAR en fånig film. Rätt kul ibland och en farsartad slutscen när alla beundrarna står på led, men mest halvfjantig, ibland hysterisk (vilket jag avskyr) och ibland under bältet. Eftertexterna var roligast. De hade egna specialscener där alla skådespelarna sjunger med i avslutningslåten.
Mer inspirerande dag än så är jag rädd att det inte blev. Vi hörs vidare imorgon. Då rullar Firma-såpan vidare, så då kanske det finns nåt mer intressant att rapportera.
Måndag 15/11-99
Det jag egentligen vill skriva passar sig inte för Intresseklubben. Så är det. Därför får ni idag veta att det har varit ett underbart väder över Stan, solen har strålat från en klarblå himmel, och temperaturen har legat strax över noll. Underbart för en rymning, skolkning eller helt enkelt en utflykt. Så blev det nu inte trots att frestelsen var stor av flera skäl. Istället knatade jag till Hälsan och fyllde på förråden av Paludrine, Klorokin och Dukoral. Paludrine och Klorokin används i kombination som malariaprofylax. Dukoral är ett vaccin mot kolera och etec (som heter turistdiarré på osminkad svenska). Det ska drickas. ÖRK!!! säger jag bara! Inte för att det smakar så himla illa egentligen, men man vet ju vad det är i.... Say no more! Sprutor och sånt behöver jag inte ta den här gången. Nästa omgång är en till dos Hepatit A (epidemisk gulsot) i mars.
Man kan också fortfarande undra om Ulf hade rätt där för två veckor sen. Inga tecken har tytt på motsatsen, snarare tvärtom... Kanske ska kolla det innan jag åker? Nåja, jag kanske blir motbevisad innan veckan är slut.
Tisdag 16/11-99
Det verkar bli hektsika dagar det här fram till resan. Idag är det 1 år sen jag började på Firman. Hurra? Ja, det har i alla fall hänt mycket. Mitt i uppsägningstiden från Förra Firman kom besked om varsel på Firman. Lagom kul att börja då! Men jag gjorde en riskkalkyl och kom fram till att det är ju i alla fall en tjänst som projektledare, med högre lön än förut, och även om jag inte får stanna tillräckligt länge för att ha någon nytta av att ha varit anställd som projektledare så har det ju i så fall varit en ekonomisk vinst.
Jag blev inte uppsagd, men flera stycken nära mig blev det. Det var inte heller kul, särskilt inte som en av dem var den enda som jag var kompis med, de andra var bara kollegor. Det tar lite tid för mig att bli kompis med folk på jobbet. Lagom när uppsägningarna var avklarade och det var dags att dra efter andan och ta nya tag, så kom nästa besked: Sammanslagning på global nivå med en av de värsta konkurrenterna. Det beskedet hade man säkert tagit lättare på om det kommit separat, utan att det föregåtts av uppsägningar. Nu slogs folk ner till skosulenivå igen. Stämningen hela våren var usel. Efter semestrarna tycker jag att det har blivit bättre, vi har flyttat till ett nytt kontor, där det i och för sig är för trångt, men vadårå, det ändrar sig väl. Företagsledningen verkar också ha större tillförsikt inför framtiden, det har hänt lite roliga grejer, fester och sånt. Och cheferna och även vanliga dödliga har slutat säga upp sig på löpande band.
Gunnar har kommit hem idag! Hurra! Så fort jag har skrivit klart det här ska jag minsann krypa ner i sängen bredvid honom och antagligen finna honom sovande :-/ Resten blev censur...
Onsdag 17/11-99
"Nej, se det snöar, nej se det snöar, det var väl roligt hurra!" tänkte jag först. Sen tänkte jag att det skulle bli snorhalt för min stora tunga gamla bil som jag körde idag. På sommardäck såklart. Ingen bensin hade jag heller, så jag fick lov att åka och tanka, efter att jag kommit ifrån jobbet först 16.10. Sen var det jättekön Allan i rondellen före macken, och ett pucko som stod och blockerade samtliga pumpar när jag väl kom dit. Sen när jag väl kom därifrån, vräkte snön ner, så det fick bli till att köra försiktigt. Hela morgontidningen kommer att vara översvämmad med artiklar om alla "stackars bilister som överraskats av blixthalkan". När det snöar är det halt, fatta det! Jag skulle hämta de små liven på Sörby, men när jag kom dit var bara Ylva där, Erik var hos en kompis. Så då fick jag ta en extrasväng till. Hemresa med vissa förhinder. Gunnar hade kommit hem och började undra var vi höll hus, och var på väg att börja ringa efter oss.
Sån kan den första vinterdagen gestalta sig i ett vanligt liv. Intresseklubben antecknar och kopierar. Varje dag.
Fredag 19/11-99
En helt hysterisk dag. Jag jag farit omkring som ett torrt skinn för att få iordning allt inför resan. Alla frågor jag ska ta med mig ner, alla prylar som ska ner. Krismöte på eftermiddagen om den kära driftscentralen. Klockan fyra, när jag hade tänkt (i morse) att jag skulle åka hem, kunde jag börja samla ihop de sista pappren och få fram proformafaktura och E/D-dokument till exporten.
Lunch med Carina hann jag i alla fall med. Vi åt på Kina Thai. Det är lite av tradition för oss.
Leoniderna missade vi, precis som alla andra i Sverige och nästan hela Europa. Det hade jag velat se. Nu får jag förhoppningsvis se fullmånen över Afrika istället. Man skulle ju ha nån romantisk person att dela den upplevelsen med förstås...
Imorgon bär det iväg, på eftermiddagen. Förmiddagen ska jag ägna åt att shoppa lite nödvändigheter och nåt till de på site som måste stanna kvar över jul och nyår. Jag tänker minsann köpa champagne åt dem på Firmans bekostnad. Vi få ju trots allt bonus för att dra igång driften den 22 december. Sen är det ju lite svårt att bara trycka på knappen och dra... Det måste finnas någon kvar som vaktar alltihop också...
Lördag 20/11-Tisdag 7/12
