Onsdag 1/3-00
Jag har kommit in i en stickperiod igen. Jag stickar och stickar, flera meter om dagen. Nåja, centimeter kanske är troligare. Det gäller att ta tillvara sådana ryck, så jag har knappt petat på datorn sen före helgen.
Jag får ju aldrig nåt svar ifrån Bonniers om det är nåt fel på min Baldurs gate-skiva eller inte, och det är så tråkigt att spela om hela spelet med en ny grupp, så det tröttnade jag på. Och i Bladeerunner ska jag ju springa ut ur ett lab som sprängs vilken sekund som helst och det är alltid sekunden innan jag hinner sätta mig i säkerhet. Age of Empire tröttnade jag också tvärt på. Sonen spelar det jämt och jag är så trött på att höra svärd slå mot svärd så jag vill inte spela själv. Och Simcity, det var kul ett par dagar, men jag tror jag spelade det för mycket förut för längesen när vi hade 2000, så nu med 3000 försvann nyhetens behag ganska snabbt.
Ett spel som jag skulle vilja prova är däremot The Sims, också en simulator, men då har man en person eller en familj som man ska se till att de tjänar pengar så de kan köpa mat och hålla dem sysselsatta så de inte blir på dåligt humör. Peter och Johanna hade skaffat det och precis börjat prova. Det verkar kul. Perfekt för Syster Yster, ska ta och komma ihåg det framåt 22 april...
Jag väntar på inspiration för att bygga ut och bygga om min hemsida också. Den har jag väntat på länge, men jag vet inte alls vad jag ska hitta på eller hur jag ska lösa det.
Fredag 3/3-00
Igår hyrde jag fyra filmer, och idag kom det en i posten som jag har beställt. Vi såg en igår, "Nyheter från Gud". En sanslös fransk film, ett guldkorn som jag hittade när jag hyrde en fyrklöver. Det lönar sig att göra så, hyra filmer man aldrig hört talas om. Det finns många guldkorn på videohyllorna. Nån gång ibland har vi fått tag på filmer som inte gått att se, men då kan man ju stänga av. Det har man råd med när man betalar 49 kr för fyra filmer i fyra dagar. Idag ska vi fortsätta och titta på en till. Eller två. Eller om det blir en hyrfilm och sen Bond. Det är första filmen med Roger Moore idag. De lärde tvista om vilken Bond som är bäst. Jag har alltid hållit på Sean Connery, men jag har ändrat mig på sistone. Numera röstar jag på Pierce Brosnan. Han är snygg OCH rolig. Och lång.
Fast jag vet inte om han är en riktigt karl, dvs över 1,90. Det är inga andra som duger nämligen. Utom på film, för då behöver man inte stå bredvid dem och känna sig som en flaggstång. Det har jag fått nog av i mitt liv.
Vi såg fyrans program om världens längsta människor för ett par veckor sen. Där ligger man ju i lä förstås, världens längsta kvinna är 2,32. Europas längste man är 2,30. De pratade om "klubben för långa", som finns i USA. Inträdeskravet är 1,78 för kvinnor och 1,88 för män. Där platsar vi, både jag och Gunnar. Fast han har större marginal än jag. Han klarar sig med fem centimeter, jag bara med två.
Söndag 5/3-00
En solig söndag i mars kan man använda till att titta på Vasaloppet, baka bullar, tvätta, sticka sista ärmen på bäbiskoftan (återstår bara montering :-/), städa och titta på Vasaloppet. Samt ha fikafrämmande.
Vi fick höra antydningar i helgen som pekar på att jag inte kommer att behöva vara ensam barnledig framåt hösten. Jag och Gunnar kom till exakt samma slutsats exakt samtidigt, tack vare ett uttalande som inte betydde någonting i sig självt. Det lät väl gåtfullt och bra? Jag skriver så för att skydda både den som sa det och den det gäller, men jag får nog snart bekräftat att det förhåller sig på det sättet. Det blir kul i så fall!
Lördagen ägnades åt att flytta broren hemifrån mamma till egen lägenhet. En gullig liten 1½a eller 2a, beroende på hur man ser det, på näst intill krypavstånd till stan. Han kanske växer upp han med till slut. Han hade varit och köpt sopborste och golvmopp och rengöringsmedel och tyckt det var roligt! Det är så man blir nostalgisk. Det är faktiskt ganska exakt tio år sedan jag var i samma situation själv.
Måndag 6/3-00
Vi har varit och tittat på ett hus idag. Prästens hus. Fast det är inte en prästgård i gammaldags bemärkelse, det är en stor villa i ful grå puts och pastorsexpeditionen är ihopbyggd med huset och ger extra yta. Det är byggt på ett sånt sätt att det går att använda kontorsdelen som en del av huset om man vill, men det går också att stänga av så det känns separat. Det är kyrkan som äger huset nu, men nu ska det säljas. Det är dubbelt så stort som vårt nuvarande. Och det är ju inte precis svårt för oss att tänka oss in i det där huset. Det var i betydligt bättre skick än jag hade befarat. Det var toaletter och badrum som inte var fräscha, så det skulle man behöva göra åt direkt. Och källaren kanske, men där ska man ju inte vara så mycket. Den liknar vår källare. Det är betong och grått, men verkar torrt och bra. Elen är i alla fall bytt en gång sedan huset byggdes 1930 eller -40 vad det nu var, och pannan var från -78. Inte precis ny, men inte uråldrig heller.
I en del av kontoret, som vi i så fall tänkte oss som sovrum, var det blyinfattade fönster med rutorna tonade i gulgrönt. Läckert! Stort vardagsrum och matrum i fil, som det heter. Gott om garderober och förvaringsutrymmen, utom i köket dessvärre... Tomten är inte heller jätterolig och det finns inget garage och dåligt med förrådsutrymmen ute. Järnvägen går precis bakom, men det är högt plank där. 50 meter till pulkabacken och lekparken med en jättestor gräsmatta. En mur på framsidan, lagom hög att klättra på. Vi funderar vidare...
Tisdag 7/3-00
Äntligen fettisdag! Och så kommer man inte ihåg att köpa semlor! Det är ju skandal.
Gunnar ringde mig på jobbet (bara en sån sak!) och sa att mäköaren hade sagt att om vi ger begärt pris för huset så lär vi få det, för så gräsligt många var det inte som var intresserade att han trodde det skulle bli budgivning. I så fall måste ju vårt lilla hus säljas (ack, sorg!), så han skulle komma och titta på det imorgon eftermiddag.
Här går det undan ska jag säga, det känns nästan som att man skulle behöva dra i bromsen :-/ Jag känner redan separationsångest. Jag tycker så mycket om vårt lilla hus, men vi håller på att obönhörligen växa ur det. Alternativet skulle vara att bygga ut, men det finns inget naturligt sätt att bygga ut och inget naturligt håll heller. Dyrt är det och ohyggligt jobbigt skulle det också bli att bo i en byggarbetsplats. Vi har kommit fram till att det kanske är mindre jobbigt att flytta trots allt. Även om det är sorgligt. Vi får väl se hur det går. Det känns som att ett långvarigt förhållande håller på att ta slut.
Ett långvarigt förhållande HAR tagit slut i bekantskapskretsen. A & M, jag tänker på er... :-(
Fredag 10/3-00
Den här veckan har verklligen gått i ett. Det har kryllat av folk på jobbet som jag behövde träffa, jag har lett ett fabriksprov av vår fjärrkommunikation i Ubungo, den beryktade, ni vet och jag har representerat och skåjterna hade syslöjd så jag släpade symaskiner och idag var sitechefen Bengt hemma, så vi skulle planera de avslutande arbetena för Kihansi. Det är sista gången han åker ner nu, nu blir han kvar tills det är klart, tills juni eller så. Och mitt i alltihop skulle projektrapporterna vara färdiga tills idag. Förut har vi skrivit på svenska, men nu ska det vara engelska, så man kan sätta rapporterna direkt i näven på höga vederbörande också. Veckan har varit hektisk som sagt, så det känns skönt att det är fredag. Attans ont i fogarna har jag också, för jag sprang upp och ner i trapporna på jobbet igår, mellan datorskärm och möten, och så ut på gården och fem våningar upp utan hiss till provrummet och så ner igen, och så där höll jag på hela dagen. Jag får nog begränsa trappbestigningen till två eller högst tre vändor om dagen om bäckenet ska hålla ihop tills i juli.
Lördag 11/3-00
Grattis Calle som fyller 51 år idag!
Jag drömmer om Huset som vi var och kollade på i måndags. Det ska vara visning nu på onsdag också, sen får vi väl se om det blir budgivning. Vi släpper det inte ifrån oss så lätt i alla fall.
Jag drömmer om att köpa en vävstol, så jag kan skaffa ännu fler projekt än vad jag redan har. Jag lade ut en fråga på handarbetslistan vad det skulle kosta med begagnad vävstol, men jag har inte fått nåt svar. Däremot fick jag tipset att jag skulle kolla att slagbommen är rak om jag köper en begagnad. Mycket har man kvar att lära sig, även om jag faktiskt vet vad slagbom är för något.
Jag fick energiryck idag, nästan ett sånt som man brukar ha en gång i månaden annars, fast jag inte har någon anledning att få såna ryck just för tillfället. I alla fall så har jag städat klädkammaren och lagt undan kläder ordentligt, som bara legat i stora högar tidigare. Nu har jag en hel radda kassar igen med barnkläder, sorterade efter storlek. FAst jag ska skaffa fler lådor, likadan som jag har för de mindre kläderna, det blir nättre ordning då och enklare om man ska låna ut en hög med kläder.
Sen gjorde jag ett ryck med min syhörna, kastade en massa gammalt skräp, dammade, dammsög och lade i prydliga högar allt som ska lagas. Så nu har jag bestämt att fixa till högarna en efter en, så jag slipper ha en massa lagning liggande. Det tar bara en massa plats. Jag bytte dragkedja i en jacka som har legat i två år eller så... Så nu ska jag bara lata mig resten av kvällen, eller kanske fästa trådar på lillkoftan framför TVn. Gör man det inte på en gång blir det aldrig gjort.
Söndag 12/3-00
Förrådsröjardaag. Mamma har haft ett jättestort förråd i Eva och gregers gamla hus, där de bodde i lägenhet. I det där förrådet samlade vi allt som vi inte orkade ta reda på eller inte visste om vi ville ha kvar när mamma flyttade från huset efter att pappa dog. Nu är förrådet uppsagt och nu kom alltså uppgörelsens minut. Det mestta blev faktiskt kvar, men det beror väl på att vi gjorde grovrensningen redan 1996.
Nu MÅSTE vi ha ett större hus för att få in alla prylar. Jag har fått i arv efter pappa att förvalta släkten, så allt som liknade släktforskning har jag släpat hit. Rättare sagt, de andra har släpat, jag får ont i fogarna bara av att gå nu för tiden, så det räckte att bära en tavelram eller ett gammalt porträtt då och då.
I förrådet fanns också alla dockskåpsmöbler, baribiedockor och pappersdockor, så Eva och jag ägnade hela eftermiddagen åt att dela upp de grejerna. Vilken nostalgi! Dockskåpsmöblerna kom jag nästan inte ihåg nånting av, mer än en matsalsgrupp i rött med blå sitsar, med skänkskåp och allt. Den blev min. Eva fick köksmöblerna med dalablå gungstol, pinnsoffa och brudkista. Högvis med pappersdockor har vi också sparat, var och en ordentligt paketerad i varsin plastpåse. Barbiekläderna jag fick har Ylva fått, en halv kartong. Ändå slängde vi massvis med trasigt och små tygbitar som vi klippt till som kläder när vi var små. Tur att man är lite ekorre ibland.
Måndag 13/3-00
Det var otroligt trögt att komma igång idag. Förra veckan körde jag ju i 120 hela veckan, och den här veckan har jag knappt nånting inplanerat, så det blev inte mycket gjort, trots att uppgifter inte saknas. Men, men, man ska väl ha en mellandag ibland också.
Jag höll på att krocka när jag skulle köra ner på stan på lunchen. Precis där man ska svänga ut på lilla vägstumpen från parkeringen till stora vägen så g jag mig inte för ordentligt, utan svängde bara höger. I ögonvrån såg jag sen nåt stort vinrött och tvärbromsade. Det var en van som kom från vänster. Han fick väja ganska ordentligt. Jag vet faktiskt inte vem det var som gjjorde fel. Det är ju precis vid parkeringen, och på parkeringar gäller högerregeln, så då hade jag rätt. Om det räknas som utfart för att det är en vägstump innan stora vägen börjar, då hade han rätt. Ingenting hände i alla fall, så vi behövde inte ta reda på det. Jag skyller allt på Thomas DiLeva. De spelade en låt på radion av honom och jag satt och var helt fascinerad. "Vad sjunger karln??". Då har man inte tid att se upp för jättestora vinröda skåpbilar.
Tisdag 14/3-00
Det var svårt att få nåt gjort idag med, men jag har åtminstone tänkt. Tänkt på vad jag ska göra imorgon :-)
Väl hemma ville sonen titta på "Den lille elektrikern"-lådan som vi hittade i förrådet i helgen. Lillasyster ville hjälpa till. Och vips så hade vi järnfilsspån på hela golvet. Fram med bifogad magnet och ta upp alltihop. Funkade ganska bra. Sen blev det dammsugaren för resten.
Dagmammans dotter har fått streptokocker, men inte i halsen. Verkar inge bra. Och Ylva har munsår, så vi får väl hålla koll på henne. Det ska tydligen bli feber av sånt i alla fall.
Torsdag 16/3-00
Nu börjar inspirationen snart komma om vad jag ska göra med mina sticksidor. Det gäller bara att göra verkllighet av idéerna nu. Fast det kräver en del kringarbete, med stickning av provlappar och ritande av instruktionsteckningar och sånt. Konstruera några fler mönster ska jag nog också ta och göra. Då krävs det uppstickning av modeller. Det har jag ju i och för sig kvar att göra på de modeller jag redan har gjort också, men ändå. Först ska jag nog göra färdigt koftan jag håller på med. Det är ett himla jobb med den, att brodera rosetter och hjärtan på alla katter. Ni ska få se när det blir klart. Och det blir det, frågan är bara när.
Det står i mitt horoskop för helgen att jag ska se till så mitt hus har fungerande brandsläckare och ordentliga lås. Vi ska bort i helgen, så det låter inge bra. Är det nån som har lust att vakta vårt hus??
Fredag 17/3-00
Vi har blivit med hus! Det blev budgivning, ett annat par hade bjudit över oss med 10 000. Va?! Är inte det lite fjantigt, att bjuda 10 000 till på 750 000? Då var jag också fjantig och bjöd 20 000 kr till, 780 000. Men ändå ett större belopps skillnad än de, för att visa att vi inte tänkte ge oss så lätt. Och så ringde mäklaren på kvällen och sa att de hade gett sig direkt. Fnys! Det hade säkert räckt med 770 000 om de gav upp så lätt, men det kan man ju inte veta. Så nu ska vi anlita besiktningsman innan vi skriver på och se till att få vårt hus sålt. Fast separationsångest har man ju, det kan inte hjälpas. Inflyttning blir tidigast 1 juni.
Söndag 19/3-00
En aktiv helg har det varit, vilket har gått ut över städningen. Vi har inte städat alls... Däremot har vi varit i Stockholm, jag och Gunnar. De små liven fick vara hos mormor. De tycker det är jättespännande att sova borta då och då.
Vi gick på stan nån timme, och jag köpte en kjol och en tröja som jag kommer i. Jag har ju ingeting att sätta på mig längre! Så säger man ju alltid, men den här gången stämmer det faktiskt. Nu har jag i alla fall det att sätta på mig om det ska vara lite snyggt.
På kvällen var vi på Wallmans salonger. Det var kul. Vi hade balkongplats, så jag var beredd på att inte se så mycket, men bordet vi fick stod så att man såg hur bra som helst, i alla fall från ena stolen, dvs min. Sen var det en bred hylla vid räcket, så där satt Gunnar när det var uppträdande. Det var inte show hela tiden, utan det var ett nummer och sen var det lugnt ett tag, då man åt och drack. De var lite dåliga på att fråga om "det får vara något mera", de hade kunnat tjäna betydligt mer på öl och vin än vad jag tror de gjorde. Åtminstone på vår balkong. Det var i alla fall godkänd/väl godkänd mat och showen fick mycket väl godkänt, speciellt de lättklädda numren, eller hur Gunnar :-)
I morse lyckades vi sova ända till klockan åtta. Sen åt vi frukost i en dryg timme och slappade ett tag. Klockan tio gav vi oss på hemväg, men bestämde oss för att ta en tur genom den sörmländska landsbygden, och åkte alltså på fel sida av Mälaren hem. Vi tog små kringelkrokvägar och åkte förbi Gripsholm och Strängnäs och över gärdena på småvägar istället för att ta närmsta/snabbaste vägen. En övning i förirring i Filippa-anda, fast med bil. Vi var hemma vid halv ett.
Erik var på kalas, och Ylva och mamma var hos Eva och Greger såg vi när vi förirrade oss via Tortuna hem. Klockan tre var det dags för mera kalas. Nils fyller 30 imorgon, så han hade släktkalas idag. Vi visade ritningarna på nya huset för allihopa. Imorgon är det dags att ringa besiktningsfirman, så de får kolla huset innan vi skriver på. Spänningen stiger!
Måndag 20/3-00
Grattis lille Nils, 1,97, på 30-årsdagen!
Det är inte mycket annat än Hus som kretsar i skallen nu. Jag har bokat besiktning, det blir på torsdag klockan ett. Och så har jag pratat med en firma som gör fasadarbeten i puts och fått reda på att det kostar 250-275 kr/m2 att få ny fasad. Och fasaden är på ca 600 m2. Det blir många pengar... 150 000 minst för att byta färg på huset. Inte kul när det blir så. Laga är billigare, då lagar de bara där det är sprickor, och man får betala per hel kvadratmeter. Så har man en spricka på en meter betalar man 200 kr för den kvadratmetern. Bara så ni vet. Bygglov ska man ha för att få byta färg på huset, det lärde jag mig också idag. Man lär sig nåt nytt varje dag. Som att mäklaren tar 3,5% av köpeskillingen för att sälja ett hus. Det lärde jag mig också.
Onsdag 22/3-00
Grattis Emil, 9 år
Firman har lämnat ut ett nytt erbjudande om hem-PC. Tydligen kan man köpa till bättre datorenhet och platt skärm och ändå behålla den gamla. Här ska kopplas nätverk!! Ska bara kolla så vi har fattat rätt. Det som man ytterligare skulle få skaffa vore ju ett tangentbord och en mus, men det ska väl inte vara så himla dyrt. *drömmer om nätverksspel* "Vad gör ni när ni ska umgås bara ni två?" "Spelar Quake så det ryker".
En sak till: Det heter inte Tybring-Gjedde, det heter Tybring-Gav. Kolla Avigsidan får ni se.
Fredag 24/3-00
Nu är det bestämt att vi ska ta huset. Fast vi har inte skrivit några papper ännu. När vi får protokollet från besiktningen får vi väl höra av oss till honom, så han kan dra igång försäljningen på lilla huset. En intressant sak upptäckte vi. På mäklarens papper finns inget taxeringsvärde angivet på huset, och när vi frågade om det så visade det sig att det inte FINNS nåt taxeringsvärde, eftersom det är kyrkan som äger huset. Och kyrkan betalar ingen fastighetsskatt. Se där, man lär sig nåt nytt varje dag.
Idag ska vi titta på "Nyckeln till frihet" som vi spelade in förra helgen. Sen lär vi nog svimma av för idag. Imorgon ryktas det att jag ska vara barnvakt åt Evelina igen. Det ska bli kul, hon är så söt min guddotter.
Lördag 25/3-00
Idag har jag varit en ambitiös mor och knatat i skogen med Ylva i över en timme. Hon hittade på vart vi skulle gå och vad vi skulle göra, och jag hängde på. Solen sken och fåglarna kvittrade och det var alldeles lagom klimat i skogen. Lite synd är det att det blir längre till skogen när vi flyttar, men å andra sidan blir det närmare till stor lekpark som de kan gå själva till.
Och så har jag börjat på en tröja till Gunnar, som kommer att finnas på mönstersidan sen. Tröjan alltså. Gunnar får ni inget mönster på, för han är min, så det så!
Måndag 27/3-00
Nån som vill köpa ett par illbattingar? Ni kan få dem billigt, mycket billigt! Vissa dagar undrar man var bortbytingarna kommer ifrån. Helt otroligt! Jag lovade dem glass efter maten i bilen hem, men var ytterst nära att dra tillbaka det löftet efter en timme hemma. Usch! Hur kan till exempel en tre-och-ett-halvtåring springa in i en bil så det blir bucklor i plåten? "Jag blundade". Den bilen har bara stått parkerad på samma fläck i hela hennes liv! Och hur kan en fem-och-ett-halvtåring bli hysterisk för att samma dataregler gäller idag som igår och som alla andra dagar i två år sedan vi skaffade dator?
Onsdag 29/3-00
Igår fick datorn vila. Ingen slog på den på hela kvällen. Sonen hade datorförbud efter måndagen och jag hade fullt upp att sticka, och så var Broren på besök och Gunnar spelade bowling.
Tisdagskvällen var betydligt lugnare än måndagskvällen, så priset har gått upp lite om ni ska köpa dem.
Idag skulle vi klippa oss allihop utom Gunnar, han klipper sig själv med trimsax. Fast först skulle vi handla lite, och lappen hade jag såklart glömt hemma. När jag åkte hem för att hämta den var det så mycket trafik på vår lilla väg så man trodde man hamnat på Salavägen. Och det hade man. Nånting hade tydligen hänt i norrgående körfält på Salavägen, så all trafik från jättestora riksvägen leddes in i Tillberga och ut igen via vår yttans pyttans väg där man nätt och jämnt kan möta en annan personbil. Möter man en långtradare eller fem så är det bara att väja ner i diket.
Klippningen gick också bra, men nästa gång ska jag nog inte klippa mig själv samtidigt, det blev för lång tid för de små liven att vänta.
Jag köpte vispgrädde på affärn, så nu ska jag ner och meka hemgjord jordgubbsglass. Mmmm!!
Fredag 31/3-00
Idag var jag till mäklaren med våra papper om att han ska få sälja vårat hus. Då sa han att det rredan hade varit annons i tidningen, fast tidningen hade klantat till det med bilderna, så det var fel bild, och annonsen låg på internet också. Och tre stycken hade redan hört av sig och ville komma och titta.
Sen gick jag tillbaka genom hela stan och åt lunch med Carina, och sen gick vi ett varv till på stan. Sen hade jag ont i fogarna!
När jag kom tillbaka till jobbet ringde jag och påpekade en del felaktigheter i objektsbeskrivningen, och då hade "flera stycken" till hört av sig och velat komma och titta. Det kanske går fortare än man vågat hoppas det här, annonsen kom ju ut igår!
Efter jobbet åkte jag och handlade, dels på en butik som sålde ut allt för att de ska flytta, och dels på en "vanlig" butik, för vi skulle grilla hamburgare. Nils är här och byter däck på sin bil. När jag kom hem hade jag OHYGGLIGT ont i fogarna. Jag hade köpt en bok till Ylva, mot tandläkarskräcken, som jag inte förstår varför hon har. Vi lade oss på golvet och läste den. Sen höll jag på att inte ta mig upp!! Det här bådar inte gott inför framtiden, jag har aldrig haft så ont i hela mitt liv! Fast det kändes i alla fall bättre när jag väl hade tagit mig upp från golvet, så nu är det ingen fara. Men resten av kvällen ska jag tillbringa i soffan med rak rygg.
Det kom förresten ett pressmeddelande på morgonen. Firman är utköpt ur den mycket kända koncernen av en känd utländsk koncern. Frågan som genast infann sig hos alla anställda var inte: "Blir firman kvar?" utan "Hur går det nu med nya PC-erbjudandet som vi nyss fått??"
