Onsdag 1/8-01
Nu provar jag något nytt, uppdatering från jobbet. Undrar om det kan funka? Jag måste ju kodapå riktigt då ju. Vi får väl se. NUär jag alltså tillbaka på jobbet och har fått mig en sprillans ny Compaq Armada, en sprillans ny telefon, sprillans nya arbetsuppgifter, sprillans ny stol osv. Däremot gäller inte mitt passerkort, mina visitkort, mina lösenord eller parkeringstillstånd. Sånt är livet. Nu ska jag prova att överföra min fina text.
Fredag 3/8-01
Nu har vi soppatorsk på huset igen. Det är rent makalöst vilken dålig framförhållning vi har. Hmmm... undrar varför vi inte har något varmvatten? Jaja, alla barn har ju badat. Hmm... undrar varför det fortfarande inte finns något varmvatten två timmar senare, det var konstigt, vi som beställde olja så sent som i januari. Nåja, så här påsommaren klarar man sig ändå, för det finns faktiskt en varmvattenberedare också som man får lov att koppla in, den går inte igång av sig själv. Och det kanske är tur... (Familjen Vabulis siter hopkurade i soffan i december och undrar varför det aldrig blir varmt i elementen.. Konstigt, vi köpte ju olja bara för 18 månader sedan...)
Måndag 6/8-01
Jag undrar vart min uppdatering från den 2/8 tog vägen? Schpårlöst försvunden, troligtvis beroende på mina högst begränsade kunskaper i HTML-kodning. Indragningarna far visst lite hur som helst de med, men det är smällar man får ta. Jag får väl fixa till det hemifrån någon gång. Helgen har varit fullsmockad med aktivitet. Fredag var vi barnvakt åt de små syskonbarnen eftersom föräldraskapet skulle upp och flyga ballong. Nu blev det ju inget av med det, det blåste för mycket och var risk för regn. Men de passade i alla fall på att gå på bio tillsammans. Det blev lite körigt när man skulle göra iordning fem barn för läggdags. Man tar den som skriker mest först, det var Ylva.
Lördag hade familjen Näslund från Barkarö på fika och mat och Alfapet-spel, plus att Eriks kompis Elin skulle sova över. Så då hade vi sex barn.
Söndag åkte vi till Fullerö för att fika och grilla korv och förevisa stuga och båtplats för syster yster och lille broren, så de kan åka ut med den om de får lust. Utöver det fick jag städryck och omorganiserade hela stugan, så stackars Peter och Nils kommer aldrig mer att hitta sina grejer. nils var förresten iväg och friade i granngården, hehe...Tisdag 7/8-01
Nu har jag ägnat hela dagen åt mitt projekt som inte är nåt projekt än. Jag har tagit fram alla underlag för att göra en anslagsbegäran och ska "bara" formulera en fin motivering till varför vi ska få en halv miljon till att driva planeringsutveckling. En halv miljon är inte särskilt svårt att bränna på ett leveransprojekt om man råkar vara försenad med leveransen, det kan gå på en vecka det, så å andra sidan kanske det inte är så svårt att få pengarna. Men å tredje sidan är det alltid svårare att klämma ut interna pengar än externa av någon anledning.
Snart ska jag iväg till barnmorskan och pilla in en hormonspiral :-/ (ja, jag struntar faktiskt i om ni inte vill veta det). Jag tyckte jag skulle prova en sån. Eftersom vi nu har reviderat barnplanen och säger att det får räcka med tre, så verkar det jobbigt att äta piller i 15 år till, eller hur länge man nu kan förväntas vara fertil. De där spiralerna byter man vart femte år och dessemellan behöver man inte bry sig om den. Man kan till och med bli av med "det månatliga" permanent! MEN, å andra sidan kan man få besvär med mellanblödningar under en "övergångsperiod". Vad betyder det? frågade jag. Mellan tre och sex månader... Jaja, vi får väl se, sa blinda Sara.Tisdag 14/8-01
Oj, en vecka går fort. Jag har ägnat mig åt att gräva ner mig i min nya order, som är ett litet projekt i projektet. Projektet i fråga är Kainji Rehabilitation Stage I och mitt projekt i projektet är "Temporary repair of unit 7". Eget ordernummer, egen redovisning och ledare över eget konsortium. Den "lilla" biten det handlar om är värd 30 miljoner. Tidplanen ärpressad, det ska vara klart till jul.
Helgen ägnades åt kalas. På fredagen kom mamma och Roland för att fira Ylva på hennes riktiga födelsedag. Mamma har varit i Peru. Det hade tydligen varit en otrolig upplevelse, trots en släng av höjdsjuka. På lördagen var Ylva iväg på barnkalas hos en kompis, och på kvällen var vi på 40-årskalas. Söndag hade vi släktkalas för Ylva. Igår kom lille broren och firade henne, och på lördag blir detbarnkalas hemma. Så nog blir hon ordentligt firad, 5-åringen.
För övrigt har jag kommit på vad vi ska göra med vår hopplösa entré. Det får bli gammaldags pardörrar och en vitrappad förstutrapp. Fast först måste väggen inne rivas. Och för att det ska kunna göras... Och för att det ska kunna göras... Ja, ni vet.Torsdag 16/8-01
Idag har jag köpt: 6 symönster, 2 par strumpor till Ylva, två beskrivningar på broderade brickband, brickduk och hyllbård, en beskrivning på en broderad vepa, två häften med virkat till jul, ett häfte med stickade halsdukar, vantar och mössor, ett häfte med stickade barntröjor, ett häfte med stickade babykläder, två förpackningar med spännen tillhängselbyxor, tio meter vävt band, två lag/dekorlappar, ca 100 knappar och 21 blixtlås i olika längder.
Och vad kan detta kalas ha kostat? 1500-2000 kr? Ack nej, 260 kr betalade jag. Tillberga Manufaktur ska lägga ned och säljer ut allt kvarvarande till 80% rabatt. Då kan vi börja snacka rea! Manufakturen har funnits jämt i Tillberga. Tanten som jobbade idag har jobbat där i 34 år. Längre än jag har levt. Och butiken är betydligt äldre än så, och där har funnits ALLT, allt, allt, kläder, leksaker, sybehör, tyger, garner, och tusen andra prylar också. De har hållit på i ett par år och sålt ut, men först nu börjar det se lite utplockat ut. Den sista augusti stänger de för gott.Så vill ni köpa knappar och blixtlås billigt, hasta till Tillberga Manufaktur.
Fredag 24/8-01
Hurra för intresseklubben som fyller två år idag! Jag satt och skrev ut hela intresseklubben igår (på arbetstid). Det blev några sidor. Och det var betydligt fler sidor i början än vad det är nu per månad. September-99 till exempel var 12 sidor i utskrivet skick. Juli-01 var 1 sida. Till detta kommer Tanzaniaresorna på 36 resp 16 sidor. En hel pärm blev det i alla fall. Och igår hittade jag också texten till maj-01 som jag hade förlorat för evigt, trodde jag. Som tur var för mig har jag ju skrivit lite på jobbet också, så den äldre kopian av senaste intresset fanns kvar i jobbdatorn och innehöll maj. Inte för att jag hade skrivit särskilt mycket, men det störde mig i alla fall att det skulle varit borta för evigt.
Jag skulle egentligen ha varit med skåjtkåren i Grövelsjön just nu på lite ledarvård, men det körde ihop sig nere i Nigeria i onsdags, så jag är tvungen att vara här idag. Jag har satt halva Firman i arbete, och ska samla ihop resultaten idag, och då kan jag ju inte åka på semester själv. Fördelen är ju att vi fick en extra helg hemma. Vi ska passa på att åka och hälsa på svärföräldrarna i Skultuna, vi har inte varit där på jag-vet-inte-när. Inte sen svärfar fyllde år i början av juli tror jag. Erik ska åka med mormor och Roland till stugan själv. Ylva var ju där i somras en helg, så nu är det hans tur. Han får i alla fall Evas hund Aron att leka med, annars skulle han nog väldigt lätt bli otålig. Han vill gärna åka såklart, men jag känner min son... Utan kompisar i flera timmar, HU!
Tisdag 28/8-01
Har jag helt tappat greppet? Jag har läst mina tidiga intresseanteckningar som var spirituella och intresserade och nyfikna och tänkvärda och till och med roliga. Eller är det mitt liv som har stannat? Hjärnan går på lågvarv av fördummande hemmafrugener? Någonting har hänt. Jag skriver mindre, tråkigare och mer sällan. Det verkar dåligt. Vem vet, jag kanske kommer igång igen nu när jag snart har jobbat en månad. Hjärncellerna kanske börjar vakna till liv igen. Snart. Tror jag.
En sak som är tråkig här numera, det är att fikaklubben som alltid hade så intressanta diskussioner och glada skratt har upplösts i ett intet. Det är bara jag och speditör Birgitta kvar. Och eftersom hon är den enda som är kvar överhuvudtaget på spedition så hinner hon inte alltid fika alls. Inköparna som var en del av klubben har slutat allihop, inklusive chefen. Av speditörerna har en slutat och den andra är långtidssjukskriven. Som tur är kommer han tillbaka 3/9, så man får NÅN upplyftande att prata med på fikarasterna. Han pratar lite för mycket sport, men det är förlåtet så länge det inte är BARA det. Ja, så nästa vecka kanske intresseklubben triggar lite mer.
Skåda förövrigt festbilderna från "Lillebo i Ryktbo". Jag finns med på ett par bilder, iklädd blå overall från Tjolöholms tekniska.
Onsdag 29/8-01
Grattis Cilla och Magnus till lille gossen som föddes söndagen den 26/8 kl 03.27! Han vägde 4130 g och var 52 cm lång. Namnet har inte de kära föräldrarna förhandlat färdigt om ännu. Gossen fick solen i Jungfrun, ascendenten i Lejonet och månen i Skytten (som Ida).
Jag tror att en viss försäljare kommer att få sina fiskar varma här idag. Hans chef var just här och frågade efter kalkylen på mitt lilla projekt (på 3,1 miljoner dollar), som nämnda försäljare skulle gjort till mig. Jag sa som det var att jag hade lagt kalkylen på försäljarens bord och att jag hade fått lov att göra den själv utifrån försäljningspriset -20% marginal. Chefen himlade medögonen och vände på klacken och rusade iväg mot sin avdelning så heltäckningsdammet yrde.
Jag är en dålig människa. I alla fall en uselkattvakt. Jag hade lovat syster yster att jag skulle mata deras katt en gång medan de var borta fyra dagar i slutet på förra veckan. Javisst gör jag det sa jag beredvilligt när jag satt på jobbet på onsdagen. Vi kommer med nycklarna ikväll sa hon. Hon ringde på kvällen och sa att de inte skulle komma. Nejnej, jag åker dit på lördag, nycklar på trappan och katten ute, jaha. Sen blev det torsdag och fredag och lördag och söndag. På söndag kväll ringde hon. Hejhej, hur har ni haft det? frågade jag, utan nån tanke alls utom att det var trevligt att hon ringde. Jag tänkte kolla hur det har gått med katten, sa hon. ....KATTEN!!! Jag har glömt katten!! Det var den värsta känsla jag haft på väldigt väldigt länge. Aj, ont i hjärtat och magen och stackars stackars stackars Felix!!! FY vilken hemsk människa jag är, hon kommer aldrig att förlåta mig, än mindre anförtro mig en katt igen, även om jag faktiskt lyckades komma ihåg honom sist jag hade ansvaret. Aj, aj, förlåtförlåt Felix. Och Eva.
PS Katten mådde bra, men var ganska uppriven när de kom hem.
Torsdag 6/9-01
Igår trodde jag att hösten hade kommit eftersom det hade varit svinkallt i flera dagar, så jag tog på mig lammullströja med tillhörande lammullskofta och så jacka för säkerhets skull. Och så blev det sommar såklart. Jag höll på att försmäkta! Idag var det klart väder när jag steg upp, så då tog jag bara en T-shirt och tunn kavaj, och har man sett på f..n, nu molnar det på! Jag kom sent till jobbet i dag, jag fick ta reda på ett blodbad innan jag gick hit. Ylva har (haft) nån slags infektion, som yttrar sig i hudutslag istället för förkylning, och imorse när hon vaknade började hon med ett desperat skrik :"PAPPA!!" Fast han sov, så jag rusade, och där sitter ungen nerblodad och blodet forsar från näsan ner i sängen och hon var blodig hela hon, i håret och armar och ben och allt. Har du sett Carrie så vet du. Tur att man är uppvuxen med forsande näsblod så man inte flippade ur.
Onsdag 12/9-01
Världen är lamslagen av sorg. Det fruktansvärda som inträffat i USA är på allas läppar idag. Klockan 14.58 igår eftermiddag frågade jobbarkompisen Roy om vi sett senaste nyheten. Vadå? Ett flygplan har kraschat in i World Trade Center! Skyskrapan brinner! Jag surfade in på Expressen och såg att det stod att TVÅ flygplan kraschat in i World Trade Center. Det måste vara ett fall för Avigsidan tänkte jag, och bytte till DN. Där stod det att ett TVÅmotorigt plan kraschat, "jahaja, just det" hann jag tänka innan jag läste nästa mening, 18 minuter senare kraschade nästa...
Arbetet avstannade på kontoret, alla slog på sina radioapparater, surfade på alla tänkbara nyhetssidor, där man fick svaret "Server too busy" mer än en gång. Så kom nästa nyhet, Pentagon och State Departement är också träffat, Vita huset evakuerat. Sen var jag tvungen att gå, för att hinna med bussen hem. Så det var av Gunnar jag fick reda på att skyskraporna kollapsat och att ytterligare ett plan störtat utanför Pittsburgh. Det måste ju varit det som var tänkt för Vita Huset...
Jag tänker på hur det ska ha känts att sitta på 92a våningen i skyskrapan och inse att man var instängd. Jag tänker på hur det ska ha känts att stå och titta ut genom fönstret på skrapa nr 2, dra en lättnadens suck att man klarade sig, och sen se plan nr 2 komma mot fönstret. Jag tänker på hur Barbara Olsens man ska känna sig. Hon sköt upp sin resa för att kunna äta födelsedagsfrukost med honom igår morse, och hamnade på ett av de plan som kapades. Jag tänker på min kompis som bor och jobbar i New York, var är hon, hur mår hon, har hon klarat sig? Jag tänker på hennes nyblivne man sedan sex veckor, som är kvar i Sverige. Jag tänker på hennes ofödda barn, som ska komma i november.
Världen är lamslagen av sorg.
Onsdag 26/9-01
Grattis Anna som fyller passé (=33) (Ja, det är hennes egna ord!)
Livet har återgått till det normala efter katastrofen, eller kanske rättare sagt KATASTROFEN. Lagom hade greppet om oss släppts så slog Nimda till. Vi har klarat oss utan smitta på jobbet, men alla datorer har varit stängda mot internet i en vecka. Och vad har hänt under tiden? Jag jobbar och jobbar. Jag börjar känna igen min egen effektivitet sen tiden innan jag blev med Ida, och innan jag började på Firman. Det har varit tunga år måste jag säga, men nu är det över, och jag skyfflar papper för glatta livet. Surfningen får verkligen stå tillbaka inför dylika effektivitetsryck. Enda avsteget var idag när de öppnade nätet för oss igen, så tog jag en tur till Avigsidan. Någon hade haft en konfirmandpräst somhette Inge From. Haha! Sen hittade jag också följande lilla skoj:
Hello. Welcome to the Psychiatric Hotline.
If you are obsessive-compulsive, please press 1 repeatedly.
If you are co-dependent, please ask someone to press 2.
If you have multiple personalities, please press 3, 4, 5, and 6.
If you are paranoid-delusional, we know who you are and what you want. Just stay on the line so we can trace the call.
If you are schizophrenic, listen carefully and a little voice will tell you which number to press.
If you are manic-depressive, it doesn't matter which number you press. No one will answer.
If you are anxious, just start pressing numbers at random.
If you are phobic, don't press anything.
If you are anal-retentive, please hold.
Onsdag 10/10-01
Ojoj, flyger och flaxar världen runt. Jag var i Grenoble förra veckan, kom hem från England i nat och åker till Nigeria på söndag. Eller rättare sagt, jag åker till England på söndag och vidare till Nigeria på måndag. På fredag fyller Gunnar 35, så på lördag kväll blir det kalas. Ingen större fara i alla fall, för jag flyger inte från Arlanda förrän 17.15.
Ni får förlåta mig för närvarande, det blir väl en resedagbok från Nigeria också så småningom.
Onsdag 24/10-01
Nigeriabrevet är på ingående, bara jag kan få tid att skriva det.Måndag gick 7 timmar åt till att skriva reseräkning, anmäla försnat bagage till försäkringsbolaget och registrera tidsavvikelser och fördelning av arbetstid på order. En timme möte med Hr. K som varit i Kainji för att inventera utbildningsbehovet.
Tisdag var det Laxapana (Sri Lanka) som tog upp större delen av tiden, utom två timmar veckans krismöte på eftermiddagen. Idag och imorgon kurs i vattenkraftsanläggningar. Kan vara bra att ha när man jobbar med sånt... Höres!
Torsdag 29/11-01
Nu är det väl något fel i alla fall! Jag satt här i godan ro och pratade med Broren, som jag för övrigt inte pratat med på 2½ månad. Min blick sökte sig ut genom fönstret och vilade någonstans mellan trädtopparna och molnbottnarna, och vad får man se? En perfekt formerad plog av gäss, på väg NORRUT! Nog har vi haft en mild höst, men än är det vinter kvar, säger gåsamor.
Fredag 30/11-01
Det ser ut som om det skulle bli en braskande jul, med tanke på värmeböljan idag. Igår var jag på vinterns begivenhet, ÅFs julpub. De hade hyrt foajen på Västeråshallen och hade smörgåsbord (julbord kan man faktiskt inte kalla det, när det saknades sill och lax), två barer, elektroniska darttavlor, tipspromenad, inhyrt lokalt band (Rytterne Röj) och en mekanisk tjur (!).
Tjuren ägnade jag mig inte åt, men jag ställde upp i darttävlingen. Fast det var inte dart utan en poängtävling om sju gånger tre pilar och så gällde det att få så mycket poäng som möjligt. Catharina som först inte ville vara med för att hon "inte kan kasta pil" kom total trea på 377 poäng. Det är ett genomsnitt på 17,95 poäng per pil!
Här ett intelligenstest från tipspromenaden:
Vilka blir de två nästa talen i serien? 1 4 2 6 4
Den somsvarar rätt får ett pappersjulkort från mig!